Den norska arbetsmarknaden är vår, och så har det varit en längre tid. I Norge råder fortfarande brist på arbetskraft, trots den ekonomiska krisen, och många arbetsgivare anställer gärna svenskar. Det handlar heller inte enbart om enklare jobb, som att skala bananer och rensa fisk.

Prosjektstyring, eller projektledning som det heter på svenska, är bara en av flera branscher där många svenskar fått jobb. Det arrangeras regelbundet mässor i Norge där arbetsgivare och arbetssökande från Sverige har en chans att mötas, de arbetssökande kan lämna in sina CV:n till företag m.m.

Många går också till bemanningsföretag för att hitta sina första arbeten på andra sidan gränsen. Företag som Manpower och Adecco blir ofta en väg in på den norska arbetsmarknaden. Det går att registrera sitt CV på bemanningsföretagens hemsidor. Den norska arbetsförmedlingen NAV går naturligtvis också att använda, vare sig man söker ett kvalificerat jobb i IT-sektorn eller ett okvalificerat jobb på ett lager.

I detta nu finns 410 jobb i Norge att söka på Arbetsförmedlingens hemsida, och då är det inte den enda kanal som finns för att hitta jobb, det är de flesta nog redan medvetna om. Även om det mesta är dyrare i Norge så är lönerna också högre, och som svensk ”gästarbetare” betalar man lägre skatt än norrmännen.

Under slutet av sommaren 2011 kommer det i Stockholm att arrangeras en konferens för de ungdomar som är arbetslösa, som ett steg i att omvandla denna grupp till en mer attraktiv grupp på arbetsmarknaden. Sverige är det land i Europa som hamnar på toppen av dem som har störst problem med ett stort antal unga i samhället som av olika anledningar inte kommer in på arbetsmarknaden men inte heller väljer att studera vidare efter grundskolan, av olika anledningar.

Värt att betona är att konferensen i första hand inte vänder sig till ungdomarna själv, utan vänder sig istället till vuxna i samhället som på olika sätt kommer att komma i kontakt med denna samhällsgrupp av arbetslösa ungdomar. På många sätt ligger nämligen ansvaret hos de vuxna som idag befinner sig på arbetsmarknaden att öppna upp för ungdomarna och redan i ett tidigt stadie se dem som troligtvis kommer att hamna i riskzonen för att guida dem rätt. Mer om konferensen kan man läsa om här.

Några av de punkter som kommer att behandlas under de två konferensdagarna är hur man på bästa sätt ska kunna motivera gruppen samt hur man i egenskap av olika myndigheter ska kunna samverka och arbeta för att på sikt kunna få bukt på den situation vi har i landet av ungdomsarbetslöshet.

HR är en förkortning för human resources, vilket helt enkelt syftar på de individer som är anställda av ett företag. En del reagerar på att människor kallas för resurser. Och det är sant att det låter cyniskt, om man har fraser som ”oljan och fisket är Norges viktigaste resurser” i huvudet. Det är dock värt att komma ihåg att personalen alltid är ett företags främsta tillgång. Man kan ha en nog så bra produkt, men många företag, till exempel frisersalonger, lever mer på sin personal än på sin produkt.

En frisör med flera anställda bör arbeta aktivt för att behålla dessa, och få dem att utvecklas i sitt arbete. Detsamma gäller naturligtvis större företag. Termen HR uppstod på 1960-talet, då allt fler teorier inom bl.a. företagsekonomi började höras, som på olika sätt föreskrev hur företag skulle arbeta med personalfrågor och på detta sätt kunna skaffa sig konkurrensfördelar. I det moderna HR-arbetet kan moment ingå som bl.a. följande:

• Arbeta i enlighet med arbetarskyddslagstiftningen och lagar som reglerar anställningstrygghet och liknande.
• Rekrytering.
• Handhavandet av olika förmåner för de anställda.
• Utbildningar och vidareutbildningar för de anställda.
• Relationen mellan de anställda och företaget.
• Arbetsmiljöfrågor.

Större företag har ofta en eller flera anställda som arbetar med HR-frågor, medan mindre företag kanske föredrar att hyra in dessa tjänster från externa konsulter. Även ett större företag kan dock behöva hjälp med dessa frågor. HR-konsulter är ofta specialiserade inom ett område, exempelvis arbetsrätt, och kan därför bistå generalisterna på företagen med det senaste inom ett aktuellt område.

För några år sedan gjordes en undersökning där ett flertal chefer tillfrågades om vilken erfarenhet som de bedömde som viktigast: att ha läst en termin statsvetenskap på universitetet eller att ha arbetat på McDonalds i ett halvår. Man ställde även frågan till en grupp ungdomar, och frågade vilken erfarenhet de trodde att cheferna bedömde som viktigast. Svaren skilde sig åt: cheferna ansåg att McDonalds-jobbet var en mer värdefull erfarenhet, medan ungdomarna trodde att det motsatta gällde.

När det kommer till rekrytering handlar det nämligen inte bara om formella meriter, informella meriter väger ofta minst lika tungt. Politikerna, med Jan Björklund i spetsen, vill att svenska ungdomar ska påbörja sina studier så tidigt som möjligt, för att därigenom kunna avsluta dem tidigt och inträda på arbetsmarknaden. Men många väljer istället att arbeta ett eller flera år först, och skaffar sig på detta sätt erfarenheter och kunskaper som utbildningsväsendet inte kan ge.

Som ett exempel kan nämnas att den svenske stjärnkocken Marcus Samuelsson, som idag bl. a. driver restaurang Aqvavit i New York, lärde sig matlagningskonstens grunder genom att arbeta på just McDonalds, och på en ganska dålig italiensk restaurang i Göteborg. Den praktiska erfarenhet han skaffat sig där, och på andra ställen, har bevisligen betytt mycket för honom.

Vad är då sensmoralen av detta? Jo, helt enkelt att alla arbetslivserfarenheter kan vara viktiga att lyfta fram i ett CV. Har man haft mång olika småjobb bör man kanske inte nämna alla, men har man sommarjobbat inom hemtjänsten har man visat att man klarar av att ta ansvar och möta människor. Det är aldrig en nackdel, vilket jobb det än handlar om.